Här kommer vi att fylla på med Borlänge Blåsorkesters historia - från 1917 till idag.
Historik sammanställd av Karl-Axel Karlsson (kursiv stil) och påfylld av Katarina Hult
1905 bildades Metalls avdelning 63 vid Domarvets Järnverk och två år senare beslöt man utreda frågan om en egen musikkår inom fackföreningen.
1917 beslöt avdelning 63 att en musikkår skulle bildas och avslog ett bidrag på 200 kronor till ledare, instrument och noter.
Musikkåren anlitades till 1:a majspelningarna och skulle även uppträda vid speciella sammanhang. För detta fick orkestern ett ekonomiskt bidrag varje år från Metall.
1918 fick musikkåren sin första instruktör och dirigent i musikfanjunkare Clas Tengberg från Rommehed.
1919 tar Petter Hedlund från Hönsarvet över som ledare, han var då verksam i det populära Lyronékapellet, som var motsvarigheten till nutidens dansband.
1935 tar musikkonsulent Sievert Jansson hans om musikkåren, verksamheten bestod mestadels av att spela på 1:a maj och utomhus på andra bruksorter i Dalarna.
1948 tar Lill-Erik Andersson över ledarskapet och nu fick musikkåren en mer modern profil
1949 framför Musikkåren den allra första scenkonserten för kåren i Folkets Hus (nuvarande Maxim)
1954-1965 delades dirigentskapet av tre dirigenter; Ivar Pierrou, Thure Nilsson, Hedemora och Jörgen Lindberg, Falun.
1957 firar kåren 40 år av obruten verksamhet sen starten och den första jubileumskonserten genomförs.
1966 tar Sven Hillberg från Falun över dirigentpinnen och leder orkestern i hela 25 år.
1990 tar musikledare Lars Tull på Kommunala Musikskolan i Borlänge över som dirigent.
1987 firar kåren 70 år med konsert i Hagaskolans Aula.
1992 firar kåren 75 år som verksam blåsorkester och flera konserter hölls denna höst för att markera detta.
1997 delar Lars Tull och Lotta Grane på ansvaret som dirigenter.Samma år firas 80 års-jubileum med konsert i Stora Tuna kyrka.
1998 tar Lotta Grane, flöjtpedagog på Kommunala Musikskolan i Borlänge över ledarskapet och blir därmed den första kvinnliga dirigenten. Per Haglind, medlem i orkestern och musiklärare på Forssaklackskolan, tar ibland över dirigentpinnen då vi spelar mycket av hans musik.
Vi beslutar också detta år att byta namn till 63:an då många av orkesterns medlemmar inte är järnbruksarbetare och medlemmar i Metall..
2003 har 63:an sin första kris då medlemsantalet i orkestern sjunkit drastiskt, det blir svårare och svårare att rekrytera nya spelkamrater då många unga som förut gick från musikskolan till bland annat musikkåren numera flyttar till andra orter för att studera. Styrelsen sammanträder tidigt denna höst, Lotta Grane slutar som dirigent och vi lägger orkestern i vila någon månad. Kurt Pettersson, klarinettist i orkestern, har hör att Falu Blåsorkester befinner sig i samma situation och föreslår att vi ta kontakt med dem. Vi beslutar att ta våra instrument och åka till Falun för att spela ihop för att se om ett samarbete är möjligt. Vi finner varandra och påbörjar samarbetet detta år. Vi beslutar att fortfarande vara 2 orkestrar med 2 styrelser, och heta Falu Blåsorkester när vi spelar i Falun och Borlänge Blåsorkester när vi spelar i Borlänge. Roland Lindberg är nu dirigent.
2004 står orkestern helt utan dirigent. Vi beslutar att anlita ”projektdirigenter” terminsvis.
Det blir Lotta Grane, Ewa Lind, Per Haglind och Rolf Karlsson.
2005 bildas Metall-, och industriarbetarfacket, vår era som Metalls Musikkår/63:an tar sitt slut och det ekonomiska stödet från IF Metall avslutas. Vi byter namn därför namn till Borlänge Blåsorkester.
2006 tillträder Anne Pettersson, hornpedagog på Falu Kommunala Musikskola som dirigent.
2007 firas 90 årsjubileum med konsert i Folkets Hus men inbjudna gäster, både äldre musikanter och föregående dirigenter deltog. Anne Pettersson dirigerade.
2008 tillträder Ewa Lindh, klarinettpedagog vid Borlänge Kommunala musikskola som dirigent.
2017 firas 100 årsjubileum
2019 deltar vi i firandet av Falu Blåsorkesters 50-års jubileum i Kristinehallen i Falun.
Samarbetet med Falu Blåsorkester innebär att vi får fler speltillfällen, cirka 10/år. Vi är två relativt små föreningar som kämpar för överlevnad, det gäller både att hitta replokaler samt plats för notarkiv och annan utrustning. Våra konserter är ofta utomhus, och vi försöker ordna konserter i samarbete med Svenska Kyrkan och Svanens kulturhus med flera. På detta sätt kan vi hålla nere kostnaderna för konserterna.